Kalium: vad gör det, var finns det och när bör man vara försiktig?

Kalium är huvudmineralet inne i våra celler. Det arbetar med natrium som enligt WHO konsumeras i överskott nästan överallt. Här är kaliums roll, behov, källor, blodtrycksstudier och varför tillskott kräver försiktighet.

Vad gör kalium?

Kalium är den vanligaste positiva jonen inne i celler. Koncentrationsskillnaden mellan in- och utsida, ständigt upprätthållen av natrium-kaliumpumpen, skapar membranens elektriska potential. Det möjliggör nervimpulser och muskelkontraktion, även hjärtat.

Njurarna reglerar blodhalten noggrant: cirka 90 % av intaget utsöndras i urin, resten främst avföring. Det fungerar mycket effektivt hos friska, så problem uppstår främst när njurarna fungerar dåligt. Normal blodhalt är 3,5 till 5,0 mmol/l.

Vilka kaliumpåståenden är godkända?

Förordning (EU) nr 432/2012 tillåter tre exakta påståenden:

• ”Kalium bidrar till nervsystemets normala funktion”;
• ”Kalium bidrar till normal muskelfunktion”;
• ”Kalium bidrar till att bibehålla normalt blodtryck”.

De gäller mat som åtminstone är en ”källa”: 15 % av näringsreferensvärdet 2 000mg, alltså 300mg per 100 g eller 150mg per 100 ml dryck. Som för vitamin B6 beskriver de normala roller, inte sjukdomseffekt vid hypertoni.

Hur mycket kalium behövs per dag?

EFSA anger adekvat intag på 3 500mg per dag för vuxna, även graviditet, och 4 000mg vid amning. För barn går det från 800mg vid 1 till 3 år till 2 700mg vid 11 till 14 år, sedan vuxnas 3 500mg från 15 år. WHO bedömer minst 3 510mg per dag som möjligt gynnsamt för vuxna.

Vilken mat är rik på kalium?

Främst lite bearbetade växter: torkad frukt, grönsaker, baljväxter, potatis, nötter och frön. Kött, fisk och mejeriprodukter ger också det.

Halter: ANSES Ciqual 2020-tabell. Vägledande portioner.

Tvärtemot vanlig uppfattning är banan inte bäst: per vikt har torkade aprikoser mer än fyra gånger så mycket. Potatis, en portion spenat, linser och några torkade aprikoser ger cirka 2 700mg: resten av maten gör skillnaden.

Natrium och kalium: varför kvoten räknas

Kalium och natrium påverkar blodtryck åt motsatt håll. WHO anger att mer kalium kan dämpa högt saltintags blodtryckseffekt. Nästan alla populationer äter för mycket salt: globalt genomsnitt 4 278mg natrium per dag 2021, 11 g salt, mer än dubbla WHO-riktvärdet (under 2 000mg natrium, alltså under 5 g salt).

WHO:s riktvärden motsvarar ungefär samma antal atomer: högst 87 mmol natrium och minst 90 mmol kalium. WHO vill alltså ha minst lika mycket kalium som natrium. Praktiskt blir det mindre bearbetat och mer frukt, grönsaker och baljväxter.

Vad visar blodtrycksstudier?

En metaanalys 2013 samlade 22 randomiserade studier (1 606 deltagare). Mer kalium sänkte systoliskt tryck i genomsnitt 3,5 mmHg och diastoliskt 2,0. Effekten gällde hypertoni, inte normalt tryck, och nådde systoliskt 7,2 mmHg vid 90 till 120 mmol per dag. Ingen biverkan på njurfunktion eller blodfetter sågs.

I samma analys kopplade 11 kohorter (127 038 personer) högt intag till 24 % lägre strokerisk utan orsakssambandsbevis. År 2020 beskrev en metaanalys av 32 studier en U-kurva: nyttan planar ut och mycket högt tillskott kopplades till och med till högre tryck vid behandlad hypertoni. Andra ämnen som taurin studeras utan godkänt påstående.

Saltersättning: SSaSS-studien

En stor studie genomfördes i 600 kinesiska landsbygdsbyar. Nästan 21 000 personer med tidigare stroke eller över 60 år med hypertoni använde vanligt salt eller ersättning med 75 % natriumklorid och 25 % kaliumklorid. Efter i genomsnitt 4,7 år var ersättningen kopplad till 14 % färre stroke, 13 % färre stora hjärt-kärlhändelser och 12 % färre dödsfall.

Allvarliga hyperkalemibiverkningar var inte vanligare. Men det är bordssalt, inte tillskott, och WHO reserverar det för personer utan hyperkalemirisk där vården kan upptäcka och hantera njursjukdom.

Hyperkalemi: när kalium blir farligt

Blodkalium över 5,0 mmol/l kallas hyperkalemi. Det kan vara obemärkt eller livshotande, särskilt genom hjärtrytmstörningar. Det uppstår främst vid dålig njurutsöndring och gäller särskilt:

• personer med njursvikt, diabetes eller hjärtsjukdom och mer generellt äldre;
• personer med läkemedel som hämmar utsöndringen: ACE-hämmare, sartaner, kaliumsparande diuretika, NSAID, trimetoprim eller heparin, bland annat.

Läkemedel är vanligaste orsaken i vardagen. Amerikanska Institute of Medicine rådde personer med ACE-hämmare, sartaner eller kaliumsparande diuretika att inte ta kaliumtillskott. Hjärtproblem har till och med beskrivits hos friska vuxna med 5 till 7 g tillskottskalium per dag.

Kaliumtillskott: regler i Frankrike?

Beslutet den 9 maj 2006 anger högst 80mg per dag i franska tillskott. Ministersvaret i maj 2025 säger att gränserna aldrig ändrats trots pågående revidering. Det är lite mot rekommenderade 3 500mg: kalium kommer främst från mat.

Som jämförelse föreslår tyska BfR högst 500mg per dag per produkt. Enligt BfR verkar upp till 3 000mg extra per dag inte problematiskt för friska vuxna men magbesvär har rapporterats och vissa preparat kopplats till små mag-tarmskador. Se vår artikel om hårda kapslar, mjuka kapslar och tabletter.

Vanliga frågor

Vad är tecken på kaliumbrist?

Hypokalemi under 3,5 mmol/l ger ofta symtom först under 3,0: svaghet, benkramper, förstoppning, hjärtrytmstörningar. Det beror oftare på förlust än lågt intag: diuretika, kräkningar, lång diarré eller laxermedelsmissbruk. Diagnos sker med blodprov och korrigering under medicinsk kontroll.

För mycket kalium i blodet: är det allvarligt?

Det kan vara det eftersom svår hyperkalemi ger rytmrisk. Det uppstår främst vid dålig njurutsöndring, oftast mycket nedsatt njurfunktion, eller läkemedel. Läkare ska tolka avvikande resultat; ändra inte behandling själv.

Hjälper kalium mot kramper?

Verklig brist kan orsaka kramper men är bara en av flera orsaker. Källorna här visar inte att tillskott lindrar vanliga kramper. Magnesium diskuteras i vår jämförelse av magnesiumformer.

Passar kaliumsalt alla?

Nej. Kaliumrika saltersättningar minskar natrium men ökar hyperkalemirisk vid dålig njurutsöndring. Rådfråga läkare vid njursjukdom, diabetes eller ACE-hämmare, sartaner eller kaliumsparande diuretika.

Varför minskar kokning kalium?

Kalium är vattenlösligt och går delvis till kokvattnet. Ciqual anger 535mg per 100 g bakad potatis mot 363mg kokt. Välj ugn eller ånga eller använd buljongen för att behålla det.

Ger kaliumjodid kalium?

Mycket lite. I tillskott ger kaliumjodid några tiotal till hundratals mikrogram jod; kaliummängden är försumbar. Se jodbrist och sköldkörtelbehov.

Behöver idrottare mer kalium?

Inte specifikt. Svett utsöndrar mycket lite: mest går via urin och cirka 10 % via avföring. EFSA:s 3 500mg gäller även aktiva personer.

Slutsats

Kalium bidrar till normalt nervsystem, muskelfunktion och blodtryck. Bästa källorna ligger på tallriken: torkad frukt, potatis, grönsaker, baljväxter, kött och fisk. Mer kalium och mindre salt stöds av blodtrycksstudier. Tillskott är strikt reglerade i Frankrike och kräver medicinskt råd vid njursjukdom eller kaliumhållande läkemedel.

Källor

1. Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 av den 16 maj 2012 om en förteckning över godkända hälsopåståenden för livsmedel. Europeiska unionens officiella tidning, L 136, 1-40. eur-lex.europa.eu
2. Stone MS, Martyn L, Weaver CM (2016). Potassium Intake, Bioavailability, Hypertension, and Glucose Control. Nutrients, 8(7), 444. doi:10.3390/nu8070444
3. EFSA NDA Panel (2016). Dietary reference values for potassium. EFSA Journal, 14(10), 4592. doi:10.2903/j.efsa.2016.4592
4. Världshälsoorganisationen (2026). Hälsosam kost. Faktablad. who.int
5. Världshälsoorganisationen (2026). Minskning av natriumintag. Faktablad. who.int
6. Aburto NJ et al. (2013). Effect of increased potassium intake on cardiovascular risk factors and disease: systematic review and meta-analyses. BMJ, 346, f1378. doi:10.1136/bmj.f1378
7. Filippini T et al. (2020). Potassium Intake and Blood Pressure: A Dose-Response Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Journal of the American Heart Association, 9(12), e015719. doi:10.1161/JAHA.119.015719
8. Neal B et al. (2021). Effect of Salt Substitution on Cardiovascular Events and Death. New England Journal of Medicine, 385(12), 1067-1077. doi:10.1056/NEJMoa2105675
9. Ben Salem C et al. (2014). Drug-induced hyperkalemia. Drug Safety, 37(9), 677-692. doi:10.1007/s40264-014-0196-1
10. Kardalas E et al. (2018). Hypokalemia: a clinical update. Endocrine Connections, 7(4), R135-R146. doi:10.1530/EC-18-0109
11. BfR, Tysklands federala riskbedömningsinstitut (2021). Proposed maximum levels for the addition of potassium to foods including food supplements. bfr.bund.de
12. Beslut den 9 maj 2006 om näringsämnen i tillverkning av kosttillskott (bilaga III, högsta dagsdoser). faolex.fao.org
13. Franska nationalförsamlingen (2025). Skriftlig fråga nr 3441 om revidering av beslut den 9 maj 2006 och ministersvaret (officiella tidningen den 20 maj 2025). assemblee-nationale.fr
14. ANSES. Ciqual 2020-tabell över livsmedlens näringsinnehåll. ciqual.anses.fr

Kosttillskott ersätter inte en varierad och balanserad kost eller en hälsosam livsstil. Rådfråga vårdpersonal om du behandlas med läkemedel, är gravid eller ammar.