Lactobacillus reuteri: stammar, studier och vad man kan förvänta sig

Lactobacillus reuteri är en av de mest studerade probiotikaarterna: spädbarnskolik, skelett, mage, tandkött… Men namnet rymmer mycket olika stammar, och ett resultat med en stam gäller inte för andra. Här är vad studier faktiskt visar, stam för stam, med använda doser, negativa resultat, säkerhet och vad europeiska regler tillåter att man påstår.

Vad är Lactobacillus reuteri?

Det är en mjölksyrabakterie som lever naturligt i tarmen hos människor och många djur. Arten används som probiotika, alltså levande mikroorganismer som studeras för hälsonytta när de konsumeras i tillräcklig mängd.

År 2020 reviderade ett internationellt team klassificeringen av släktet Lactobacillus, som blivit alltför heterogent med 261 arter. Det delades i 25 släkten utifrån fullständiga genom. Lactobacillus reuteri blev då Limosilactobacillus reuteri. Det gamla namnet används fortfarande mycket på etiketter och i sökningar på nätet: det är samma art.

Varför gör stammen skillnad?

En bakterieart omfattar många stammar med olika genom och egenskaper, ungefär som raser inom en djurart. Varje studerad stam har en egen beteckning med bokstäver och siffror: DSM 17938, ATCC PTA 6475, ATCC PTA 5289 eller NCIMB 30242 för L. reuteri.

En systematisk översikt av 228 studier bekräftade 2018 att probiotikans effekt beror på både stammen och den studerade situationen. En stam som fungerar i ett sammanhang kan vara verkningslös i ett annat, och två stammar av samma art kan ge olika resultat. Att samla ”alla L. reuteri” under samma löfte är därför inte meningsfullt.

Spädbarnskolik: det starkaste underlaget

Stammen DSM 17938 är mest studerad hos spädbarn. En metaanalys av individuella data samlade 4 dubbelblinda studier med 345 barn med kolik. Efter 21 dagar grät eller var probiotikagruppen orolig i genomsnitt 25 minuter mindre per dag än placebogruppen. Effekten var tydlig hos ammade barn men inte signifikant hos dem som fick modersmjölksersättning, på grund av otillräckliga data. Flera författare uppgav kontakter med stamtillverkaren utanför detta arbete.

Bilden är inte enhetlig. I en australisk studie i stadsmiljö med 167 spädbarn med kolik, ammade eller inte, gav 100 miljoner KBE per dag i en månad ingen nytta: vid en månad grät eller var barnen i probiotikagruppen oroliga till och med 49 minuter mer per dag, särskilt de som fick ersättning.

Att ge probiotika från födseln för att förebygga kolik är ännu mindre underbyggt. En Cochrane-översikt av 6 studier (1 886 nyfödda) fann inga tydliga belägg för färre kolikfall, med låg säkerhet. Gråttiden minskade med 44 minuter per dag i studierna med L. reuteri, men resultaten är mycket heterogena.

Benförlust: en positiv, en negativ studie

Stammen ATCC PTA 6475 har testats för skelettet. I Sverige fick 90 kvinnor mellan 75 och 80 år med låg bentäthet 10 miljarder KBE per dag eller placebo under ett år. Förlusten av bentäthet i skenbenet var cirka 0,8 % med probiotika och 1,9 % med placebo, en skillnad på cirka 1 procentenhet. Övriga benmått gick i samma riktning utan att nå signifikans.

Samma team försökte bekräfta resultatet. Hos 239 kvinnor mellan 50 och 60 år i början av menopausen gav 1 eller 10 miljarder KBE per dag under två år ingen effekt på benförlust eller markörer för benomsättning. Studien finansierades delvis av stamtillverkaren.

Godkända påståenden för skelettet gäller näringsämnen: ”Kalcium behövs för att bibehålla normal benstomme”, ”Vitamin D bidrar till att bibehålla normal benstomme”, ”Magnesium bidrar till att bibehålla normal benstomme”. Vi jämför magnesiumformer i vår jämförelse av magnesiumformer.

Helicobacter pylori: studerat som tillägg till behandling, inte ersättning

Helicobacter pylori är en magbakterie som elimineras med en kombination av antibiotika förskriven av läkare. Probiotika har studerats som tillägg. En metaanalys av 11 randomiserade studier med 724 patienter fann något högre eradikeringsgrad när laktobaciller lades till (relativ risk 1,16). För L. reuteri-undergruppen var den relativa risken 1,18, medan den testade L. rhamnosus-stammen inte var bättre än kontrollen. Smakstörningar kopplade till behandlingen var också mindre vanliga.

Vinsten är måttlig och stammar, doser och behandlingstid varierade mellan studier. Probiotika ersätter aldrig antibiotika.

Parodontit: måttlig och kortvarig effekt i studier

Vid parodontit, inflammation i vävnaderna som stöder tänderna, har sugtabletter med DSM 17938 och ATCC PTA 5289 testats efter grundlig tandstensborttagning. I en studie med 30 patienter minskade en sugtablett morgon och kväll i 12 veckor med 100 miljoner KBE av varje stam djupet på medeldjupa och djupa tandköttsfickor mer än placebo. Studien finansierades delvis av tillverkaren.

En metaanalys av 11 studier bekräftar en måttlig nytta: cirka 0,6 mm mindre fickdjup efter 3 veckor och 0,4 mm efter 3 månader, en effekt som författarna bedömer som kortvarig. Här studerades bakterien i kontakt med tandköttet: en sugtablett är inte samma sak som en nedsvald kapsel, som vi förklarar i vår artikel om kapslar, tabletter och andra former.

Kolesterol: en möjlighet för en särskild stam

En metaanalys av 6 studier (512 deltagare, 4 stammar) såg en genomsnittlig sänkning av totalkolesterol med 0,26 mmol/L, utan samlad effekt på LDL, HDL, triglycerider, blodtryck eller blodsocker. Endast stammen NCIMB 30242 sänkte både totalkolesterol och LDL. Andra ingredienser har studerats för blodfetter, som berberin i vår artikel om berberin.

Vilken dos Lactobacillus reuteri användes i studierna?

Doser anges i KBE, ”kolonibildande enheter”, alltså levande bakterier som kan föröka sig. De varierar med en faktor 100 beroende på stam och frågeställning.

Är Lactobacillus reuteri farlig?

I de nämnda studierna var biverkningar inte vanligare än med placebo. Infektioner av laktobaciller är sällsynta: en översikt av publicerade fall mellan 2019 och 2021 fann 48, varav endast ett med L. reuteri. De drabbade främst personer med diabetes eller nedsatt immunförsvar med riskfaktorer som konstgjord hjärtklaff eller nylig tandvård.

För tidigt födda barn är ett särskilt fall. Efter ett prematurt barns död varnade amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA 2023 för att probiotika till sjukhusvårdade prematura barn kan orsaka allvarliga, ibland dödliga infektioner. Rådfråga läkare före all probiotika vid nedsatt immunförsvar, allvarlig sjukdom, central kateter eller för en nyfödd.

Vad säger europeiska regler?

Inget hälsopåstående är godkänt för probiotika i EU. Kommissionen anser till och med att ordet ”probiotika” i sig är ett underförstått hälsopåstående. Det enda påståendet för levande bakterier gäller yoghurtkulturer och laktosnedbrytning, inte L. reuteri. Ett tillskott med L. reuteri får därför inte hävda någon effekt: studierna här är forskning, inte ett produktlöfte.

Vanliga frågor

Hur läser man en stams namn?

Bokstäverna DSM, ATCC eller NCIMB anger kultursamlingen som bevarar stammen i Tyskland, USA eller Storbritannien, följt av ett nummer. Utan beteckningen på etiketten går det inte att koppla en produkt till en viss studie.

I vilka livsmedel finns L. reuteri?

Det är inte en vanlig yoghurtkultur, eftersom yoghurt framställs med Streptococcus thermophilus och Lactobacillus bulgaricus. Arten finns främst i människors och djurs tarm. Vissa fermenterade mejeriprodukter berikas dock med särskilda stammar.

Ger Lactobacillus reuteri viktnedgång?

Ingen av studierna här gällde vikt: inget gör det möjligt att hävda att den ger viktnedgång. För sötsug har andra möjligheter undersökts, som gymnema i vår artikel om gymnema och sötsug.

Kan man ge L. reuteri till ett spädbarn?

Kolikstudierna använde droppar doserade för spädbarn, inte vuxenkapslar. Rådfråga barnläkare före användning och ge aldrig till ett prematurt barn utan medicinsk övervakning.

Hur länge ska man ta det?

Studierna varade från 3 veckor för kolik till 12 veckor för tandkött och upp till 2 år för skelett. Det finns ingen universell tid: den beror på stam och frågeställning.

Har hemlagad yoghurt med L. reuteri visat effekt?

Dessa beredningar, populära på nätet, har inte utvärderats i studierna här. Man vet inte vilken stam som faktiskt finns eller mängden levande bakterier, och tillverkningshygienen kontrolleras inte.

L. reuteri eller L. rhamnosus: vilken ska man välja?

Frågan gäller stammen, inte arten. I metaanalysen om Helicobacter pylori förbättrade L. reuteri-stammar eradikeringen, men inte den testade L. rhamnosus-stammen. För en annan frågeställning kan ordningen bli omvänd.

Slutsats

Lactobacillus reuteri är inte en enda probiotika utan en familj av stammar med varierande resultat. DSM 17938 har starkast underlag hos ammade spädbarn med kolik; effekterna på skelett, mage, tandkött eller kolesterol är måttliga, tillfälliga eller motstridiga. Kontrollera stam, dos, population och längd innan du drar slutsatser från en studie. Kom ihåg att inget hälsopåstående är godkänt för probiotika i EU.

Källor

1. Zheng J et al. (2020). A taxonomic note on the genus Lactobacillus: Description of 23 novel genera, emended description of the genus Lactobacillus Beijerinck 1901, and union of Lactobacillaceae and Leuconostocaceae. Int J Syst Evol Microbiol, 70(4), 2782-2858. doi:10.1099/ijsem.0.004107
2. McFarland LV, Evans CT, Goldstein EJC (2018). Strain-Specificity and Disease-Specificity of Probiotic Efficacy: A Systematic Review and Meta-Analysis. Front Med, 5, 124. doi:10.3389/fmed.2018.00124
3. Sung V et al. (2018). Lactobacillus reuteri to Treat Infant Colic: A Meta-analysis. Pediatrics, 141(1), e20171811. doi:10.1542/peds.2017-1811
4. Sung V et al. (2014). Treating infant colic with the probiotic Lactobacillus reuteri: double blind, placebo controlled randomised trial. BMJ, 348, g2107. doi:10.1136/bmj.g2107
5. Ong TG et al. (2019). Probiotics to prevent infantile colic. Cochrane Database Syst Rev, 3, CD012473. doi:10.1002/14651858.CD012473.pub2
6. Nilsson AG et al. (2018). Lactobacillus reuteri reduces bone loss in older women with low bone mineral density: a randomized, placebo-controlled, double-blind, clinical trial. J Intern Med, 284(3), 307-317. doi:10.1111/joim.12805
7. Gregori G et al. (2024). Limosilactobacillus reuteri 6475 and Prevention of Early Postmenopausal Bone Loss: A Randomized Clinical Trial. JAMA Netw Open, 7(6), e2415455. doi:10.1001/jamanetworkopen.2024.15455
8. Yu M et al. (2019). Efficacy of Lactobacillus-supplemented triple therapy for H. pylori eradication: A meta-analysis of randomized controlled trials. PLoS One, 14(10), e0223309. doi:10.1371/journal.pone.0223309
9. Teughels W et al. (2013). Clinical and microbiological effects of Lactobacillus reuteri probiotics in the treatment of chronic periodontitis: a randomized placebo-controlled study. J Clin Periodontol, 40(11), 1025-1035. doi:10.1111/jcpe.12155
10. Song D, Liu XR (2020). Role of probiotics containing Lactobacillus reuteri in adjunct to scaling and root planing for management of patients with chronic periodontitis: a meta-analysis. Eur Rev Med Pharmacol Sci, 24(8), 4495-4505. doi:10.26355/eurrev_202004_21032
11. Liu J et al. (2023). Limosilactobacillus reuteri consumption significantly reduces the total cholesterol concentration without affecting other cardiovascular disease risk factors in adults: A systematic review and meta-analysis. Nutr Res, 117, 1-14. doi:10.1016/j.nutres.2023.06.004
12. Rossi F et al. (2022). Lactobacilli Infection Case Reports in the Last Three Years and Safety Implications. Nutrients, 14(6), 1178. doi:10.3390/nu14061178
13. U.S. Food and Drug Administration (2023). Risk of Invasive Disease in Preterm Infants Given Probiotics Formulated to Contain Live Bacteria or Yeast. 29 september 2023. fda.gov
14. Glanville J et al. (2015). A review of the systematic review process and its applicability for use in evaluating evidence for health claims on probiotic foods in the European Union. Nutr J, 14, 16. doi:10.1186/s12937-015-0004-5

Kosttillskott ersätter inte en varierad och balanserad kost eller en hälsosam livsstil. Rådfråga vårdpersonal om du behandlas med läkemedel, är gravid eller ammar.